torsdag 19 oktober 2017

Skumt & mjölkvitt


Opalglas, opalinglas, flussglas, mjölkglas. Kärt barn HAR många namn. Hade tänkt att vi skulle bena lite i de där olika, likartade begreppen, men jag är för trött idag. Min vas är en typisk så kallad flussvas, en sådan som man ser på många auktioner.


Ofta kommer de i par. Låt oss prata mer om det ogenomskinliga glaset vid ett piggare tillfälle, nu stannar vi bara till och vilar ögonen en stund i sovrummet. Hos Amelie och Prot. De har inte hittat sina rätta platser än, men jag funderar på att sätta upp dem på toadörren. !? Jo, jag tänkte lite så här: Vilken unisex-symbol kunde passa bättre att ha på två filmnördars toadörr än just ett filmpar. Eller par och par. Ett par oförglömliga karaktärer i två underbara filmer!


Här borta ser det ut ungefär som vanligt, även om jag är på gång att ändra lite. Men bara lite. Något rött blir det nog. Med vingar på.


Det är visst inte bara jag som är ofokuserad här, men äsch, vad gör det om hundra år...

Åsynen av min lilla blommande pärla gör mig lite piggare än jag egentligen är. Har faktiskt aldrig sett en flussvas med så rund och go' form och ljuvlig, blygsam dekor förut - även om jag vet att det finns många läckra varianter därute. Kombinationen av det rödbruna och det vita är så perfekt. Och blommorna blommar så rart runt omkring.

Tänk ändå, vad mycket vackert som tillverkades runt förra sekelskiftet. Sedan kom krigen.

Förlåt, det där lät som ett tråkigt slut på några trötta rader ifrån sovrummet, men faktum är att jag håller på att titta på en dokumentär om en judisk lärarinna som hade modet att sätta sig upp mot nazisternas absurda regim. Sådant mod - sådana motståndskraftiga människor - kan få vilken trött-maja som helst att orka le.

:)
/helena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar