Ett viktigt inlägg. Vikt-igt. Flexar mina mest rostiga vintage-muskler mot er, för att visa er min tyngd. Hehe.
Visst är den fin? Väger lite gör den ju också. Vet inte om den har någon ålder direkt, men jag föll i vilket fall för det patinerade uttrycket. Här hemma kommer den förmodligen mest att få tjänstgöra som brevpress eller bokstöd, eller "bara" som oemotståndlig medlem i stilleben-klubben. Medlemskapet är redan tecknat. Som ni ser.
:)
/helena
ps Såg inga flitiga myror i den rufsiga täppan ikväll, bara ett par pappor. Harkrankar, som vissa kallar dem. Vi säger pappor. Pappa Långben. Jo, det var ju det jag skulle säga också - det var på Myrorna jag köpte mig lite mer välplacerad vikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar