Känns det inte lite desperat på något sätt, att sälja de där gamla månstenarna nu, till 48-årsjubileet av månlandningen? Eller är det någon som verkligen har tänkt till här? Någon som har tänkt ett extra varv?
Någon som har tänkt ut att om man väntar tills 50 år har gått, då kommer den rymdliga utauktioneringen drunkna i allt firandet? Drunkna i allt allmänt surr och mediabrus? Nu, 48 år senare ligger det hela lite vid sidan av, nästan som i radioskugga. Nu, kanske någon har räknat ut att dammet kommer samla in som mest deg? Kosing, pluring. Money. Money.
Läste någonstans att stenarna, och dammet, som Armstrong plockade upp från den mytomspunna ytan beräknas vara värt mellan 17 och 33 miljoner kronor. Gulp. Där satte jag visst en drömsmula i halsen.
Tänk att allt är till salu. Allt. Alla drömmar kan reas (nåja) ut. Kvar blir bara resterna. Drömresterna. Och mina fina fat.
Ska bara brygga en kopp kaffe till. Eller två.
-Älskling, vill du ha den sista drömmen?
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar