söndag 6 december 2015

Anna & Alfred


Nej, Anna är inte Alfreds fru, inte vad jag vet i alla fall. Anna är alla Annor som har namnsdag veckan som börjar. Och Alfred är jag ganska så säker på att ni vet vad han heter i efternamn. Som ni ser har jag mina prioriteringar i fullständig ordning: Alla Annorna först (även vi som "bara" heter det i andranamn) och först därefter kommer Alfred Nobel.

Två konstverk i vår lilla stad: Kobras stora, färgglada målning, föreställande en dynamisk man som verkligen hade förmågan att prioritera i sitt testamente. Och Carl-Fredrik Reuterswärds Non-Violence-skulptur. Den knutna pistolen som kom till 1980 efter mordet på John Lennon. Den finns, som ni säkert redan vet, på flera ställen runt om, bland annat utanför FN-byggnaden i New York och här i Borås (i samband med minnesparken över Anna Lindh). Jag vet att jag har visat er den talande skulpturen förut, men - tyvärr - känns den aktuellare än någonsin. Den är vacker med sitt tydliga formspråk. Synd bara, att det är så många som inte verkar tycka att det är lika enkelt att efterleva icke-våldsprincipen.

Fotona togs under en solig dag i maj, själva anti-tesen till en blåsig, mörk dag i december. De, bilderna, påminner om att ljuset aldrig är långt borta. Även om det kan kännas så ibland.

Nu börjar alltså Nobel-veckan. Kul och spännande, tycker jag. För min del innebär det en hel del surfande på nobelprize.org. Där går det att hitta all info man kan önska sig, och lite till. Exempelvis, även om de kvinnliga pristagarna kan anses vara alldeles för få, går det att läsa en hel avdelning som presenterar de kvinnliga Nobel-pristagarna genom åren.

Själv skummar jag igenom orden om Doris Lessing en gång till. Sommaren före mörkret (The summer before the dark) heter romanen av henne, som jag hittade i vårt bokskåp för ett par veckor sedan. Sidorna har gulnat, men de verkar ändå olästa. Kanske har jag köpt den på en bokrea någon gång, eller ropat in den i en låda på auktion? Jag vet faktiskt inte. Titeln låter lite olycksbådande, men den ska inte få hindra mig. I handlingens mitt finns - passande nog - en 45-årig kvinna, Kate Brown. Jag var tre år när boken skrevs, 1973, så det ska bli intressant att få följa en kvinna som var i min nuvarande ålder när jag själv var liten.

SVT sänder förstås en massa Nobel-godis för oss vetgiriga. Viktigt och lättviktigt. Om vad man absolut inte får prata om under själva middagen till exempel. Hos SVT kan man ta del av det senaste och av historiska Nobel-händelser. Blir så glad när jag läser att Seinabo Sey och Anna Ternheim ska stå för underhållningen (årets divertissement) under själva banketten. "En hyllning till svensk musik i modern tid". Känns ju som att det kan bli hur bra som helst ju!

Och så ska jag försöka följa Radioföljetongen (i P1) som börjar på onsdag (på självaste Anna-dagen!): De sista vittnena av årets litteraturpristagare Svetlana Aleksijevitj. Går att lyssna på direkt från radion eller att ladda ner avsnitt (MP3), om man vill. Eva-Britt Strandberg ska läsa upp, det är viktigt att det är någon med bra röst som läser för att man ska orka lyssna, tycker jag. Eva-Britt känns som ett utmärkt val, med sin uttrycksfulla röst.

Blir nog en fullspäckad vecka det här. Hoppas att jag hinner blogga lite också.

:)
/helena

ps När jag surfade in till Landskrona Museum, och deras fasta Non-Violence-utställning, kom jag på ett jättebra julklappstips: Ge bort ett musei-besök! Alltså, även om entréavgiften är låg på många museer så kan man ge bort lite av sin tid och följa med på besöket. Gå på museum tillsammans, helt enkelt. Eller varför inte ge bort en hel liten rundtur? Åka på musei-runda. Surfa upp de intressantaste utställningarna och lägga upp en lagom rutt? Kul kulturtant-tanke va? Själv blev jag väldigt nyfiken på den här bokstavs-utställningen i Landskrona: Bokstäverna omkring oss - nutida svensk typsnittsdesign (visas till 28 februari 2016).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar