onsdag 24 december 2014

När juldagsmorgon glimmar...


...sover jag säkert djupt. Av ren utmattning. Zzznark.

Har sprungit runt som en galning - halva natten och hela förmiddagen - och pyntat. Himla dumt förstås, när man desperat behöver den lilla ork man har begåvats med till viktiga saker, som att umgås och sjunga julsånger. Och blogga. Men jag kunde inte låta bli, för det är ju så kul. Alltså, från mig till er, lite blandade bilder på pynt och sånt.


Allra bäst tycker jag om julsaker som inte är julsaker, egentligen. Som de här julkulorna som inte är julkulor, egentligen. Skickade ut mannen för att dyka. Dyka ner längst in i förrådet, efter mina gamla glasflöten. Och jodå, han hittade dem. Längst in. Det är säkert mer än tjugo år sedan jag hittade dem, på Myrorna. De kostade nästan ingenting på den tiden. De färgglada bevattningskulorna är också fina som prydnad.


Årets julkortsskörd är sedvanligt strategiskt utplacerad. Jag brukar inte lägga dem i samma korg, eller i en hög. Brukar springa runt och placera dem lite här och var. Liksom matcha in dem med övriga omgivningen. Här står två fina flickor och önskar god jul i shorts.


Rosor och stjärnor och tomtar (och urgamla mobiltelefoner...) i all ära. Men...


...det var den här vackra julplanschen/dalmålningen jag verkligen ville visa er. Titta bara på färgerna! Klara och glada. Och herdarna klädda i folkdräkt. Vilken kul idé. Den här planschen - eller om man kan kalla den för pappersbonad? - ingår i en mapp med fem olika motiv. Tre av dem är julrelaterade. Den med adventsmotiv hann tyvärr aldrig komma upp ur mappen innan klockan slog jul. 

Rune Lindström (1916 - 1973) heter den multibegåvade upphovsmannen. Om honom kan det sägas mycket. Det tänker jag inte göra, nu.

Nu vill jag bara säga: DEN GODASTE JULEN ÖNSKAR JAG ER, KÄRA LÄSARE!

:)
/helena

ps Jo, jag kan väl bara nämna att han har fått ett eget museum i Fagersta Västanfors hembygdsgård. Rune Lindstöm alltså. Det har öppet 364 dagar om året. Inte illa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar