tisdag 3 juni 2014

Om sanningen ska fram


Riktigt så där romantiskt, som jag fick det till att låta igår, är det inte. För om sanningen ska fram så har jag en tendens att somna när mannen läser, och när jag sedan ska ta över vid nästa kapitel så kan det hända att mina tankar redan har vandrat iväg någon annanstans (till ett eller annat blogginlägg eller så...), och att jag därför knappt förstår vad det är jag själv läser. Men, i princip och i teorin är det precis så där härligt att läsa högt för varandra. Och ibland i verkligheten också. När allt faller på plats.

Snart, snart har vi läst ut den - Barabbas. Boken som jag mest valde ut för att bokpärmarna är så grafiskt snygga. Ja, jag skäms för att erkänna det... Och sedan kan jag inte låta bli att reflektera över hur enkelt, och därigenom effektivt, språk han använder sig av - den gode Pär Lagerkvist. Så väsensskilt från vår senaste Nobelpristagare i litteratur; Alice Munro. Hon, som broderar ut beskrivningar åt alla håll, hela tiden. Åtminstone i Tiggarflickan, som är den enda novellsamling jag har läst av henne, än så länge. Vi har läst. Högt. Tillsammans.

För min fantasi kan det vara förödande med alltför närgångna beskrivningar av allting. Allt från ingående utforskningar av människors specifika egenheter, till dofterna som sprider sig i ett visst kvarter en viss tid på dagen. Min fantasi tål inte för mycket information, har jag märkt. Den måste få luft och spelrum mellan raderna. Få möjlighet att hitta sina egna vägar bland personer och persedlar. På så sätt kan det vara lättare för mig att läsa historier med lite mera avskalat språk.

Men självklart kan jag inte låta bli att beundra Munro. Vilken iakttagare hon är! Så på pricken hittar hon sina karaktärers mänskliga drag. Mänskliga med utropstecken efter! Så en chans till ska hon nog få. Så småningom. Först måste jag få veta hur det går för Barabbas.

:)
/helena

ps Tydligen har det gjorts en amerikansk TV-movie av Barabbas för något år sedan. Med Billy Zane i huvudrollen. Här kan ni se en trailer. Och lyssna framförallt. Det är en sådan där djupdjup trailerröst som talar. BAAARRAAAABBBBAS, säger den. Melodramatiskt värre. I think I'll stick to the book.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar