Man vill ju njuta av vardagen, det vill man.
Sila guldkornen bland allt grus.
Ta till vara det som är bara idag.
Men ibland är det så svårt.
Att hinna.
Solen är dessutom på dåligt humör.
Knappt åker jobbskjortan av innan det är dags att hitta en ursäkt till att äta bakelser.
Och jag vet inte ens om jag tycker att den är speciellt god - Runebergsbakelsen.
Den kallas visst Runebergstårta, men är en bakelse, som ser ut som en kaka?
Mätt blir man i alla fall på all mald mandel, eller om det är nötter.
Mannen tycker att den ser ut som ett berg.
Jag tycker att den ser ut som ett bröst.
Borde det inte vara tvärtom?
Med tyckandet alltså.
Kan Runeberg verkligen ha ätit en om dagen?
Hann han det?
Njöt man mer på 1800-talet?
Frågorna hopar sig.
Och ute är det mörkt.
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar