- Löjligt nöjd? Undrade mannen.
- Löjligt nöjd. Svarade jag. Samtidigt som jag hade fullt sjå att dölja att det egentligen skulle vara ett utropstecken där, i slutet. Just löjligt nöjd är vad jag är - med de två smått oemotståndliga "porslinspjäser" som jag hittade inne på Emmaus idag, eller igår nu då. Den ena står det Rörstrand under. Den andra står det något helt annat under.
-Vore det inte enklare om de affärer som inte har 50% REA NU satte upp lappar i fönstren i stället? Undrade jag, när vi for förbi den femtielfte röda skylten.
- De kunde skriva något i stil med: Vi har samma priser på alla varor NU som vi hade innan jul, eftersom det fortfarande är exakt samma varor som tidigare. Och samma kvalité.
- Mhmhm, ja, varför inte? Log mannen.
Lust och inspiration var annars det jag mest var på jakt efter. Förutom hushållspapper och handsprit då alltså. Och jag tror att jag fann en del - inspiration och lust - trots att hyllorna gapade något tomma, eller åtminstone ganska glesa, i båda de second handaffärer som jag hann slinka in i innan stängningsdags.
Löjligt nöjd!
:)
/helena
ps Den sköna duken, med bland annat päron på, köptes innan jul. För fem kronor. Hyfsat stor med ett lagom skönt skrynkligt, lite tungt, fall. Inga fläckar alls vad jag kunnat upptäcka, den luktar bara aningens "begagnat", men det är inget som ett par snurrar i maskinen inte kan rå på.
Keramikfatet som är över 30 cm i diameter och mycket, mycket grönare än vad det ser ut på fotot här (nr 4 uppifrån och nerifrån) kostade 20 kronor innan jul. Fatet kommer att bli ett av priserna i någon av våra kommande musik- och poesitävlingar! På de andra fotona ser ni varför jag inte ska behålla det själv - jag har redan flera vackra, gröna fat. Det äldsta har faktiskt följt mig ända sedan jag flyttade hemifrån. I en himla massa många år, med andra ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar