tisdag 8 januari 2013

Do you remember?


Do you remember when we first met? I sure do


It was some time in early September
Though you were lazy about it, you made me wait around
I was so crazy about you, I didn't mind


So I was late for a class, I locked my bike to yours
It wasn't hard to find, you painted flowers on
Guess that I was afraid that if you rolled away
You might not roll back my direction real soon


But I was crazy about you then and now
The craziest thing of all, over ten years have gone by
And you're still mine, we're locked in time
Let's rewind


Do you remember when we first moved in together?
The piano took up the living room
You'd play me boogie-woogie, I play you love songs
You'd say we're playing house now you still say we are


We built our getaway up in a tree we found
We felt so far away but we were still in town
Now I remember watching that old tree burn down
I took a picture that I don't like to look at


Well all those times they come and go
And alone don't seem so long
Over ten years have gone by
We can't rewind, we're locked in time
But you're still mine
Do you remember?

/Jack Johnson
här! hittade jag texten


Den sötaste lilla kärlekssång kom i min väg. Den inspirerade mig så. Så mycket att jag började göra ett litet "kärlekscollage" av några foton jag tog i september. De kom jag att tänka på igår. Det var när vi kom hem med våra pizzor som mannen sa: - Vet du vad sjöhästens ungar kallas? Sjöföl. Så klart.

Och snart, snart har det gått 22! år sedan when we first met. Tycker om. Mycket.
:)
/helena



ps Klicka in er här, och lyssna ordentligt nu, på denna söta låtpärla av Jack Johnson; "Do you remember?"

3 kommentarer:

  1. Vilken fin kärleksförklaring/bildberättelse!

    SvaraRadera
  2. Mira: Tack! Och låten av Jack Johnson då - hur fin var inte den?

    Det är alltid lika lustigt att konstatera hur mycket annat man hittar när man söker efter något helt annat. Det här med att "slösurfa" är underskattat, tycker jag. Man vet aldrig vad som kan dyka upp i ens e-väg.

    "We're locked in time, but you're still mine" Den meningen gör mig alldeles gråtmild. Jag tror jag måste lyssna en gång till. Snart. ;)


    Smultron: Tack! Mmm, bilderna är faktiskt inte så dumma - om jag får säga det själv. Och vem skulle hindra mig? ;)

    Och jag gillar fortfarande den där lite småknasiga mannen och att han fortfarande är min!


    :)
    /helena

    SvaraRadera