fredag 30 november 2012

En något sträng pepparkaksgubbe


- Jaha, är hösten verkligen helt slut nu då? Ser han ut att tänka, den lille pepparkaksgubben. Och det är inte utan att jag förstår honom. För höstrusket har hållit på ovanligt länge i år, tycker jag. Åtminstone här i de lite sydvästligare delarna. Tur för mig, som älskar hösten.


Så även om det snart, snart är dags att sjunga: - Det är en ros utsprungen... Om ni nu gillar att sjunga förstås, i år har jag tänkt hinna julsjunga ikapp med både Dylan och Enya (där spåret 'Trains and winter rains' känns mer än passande denna regniga höstvinter) och så klassiska Rat Pack förstås, helst någon dag innan dan före dan. Som sagt, även om det börjar lacka så smått så kommer hösten förmodligen fortsätta att ta plats härinne ett tag till. I olika former. Vid sidan av allt det förväntansfullt juliga. Mer än så säger jag inte om det - nu. Ni får wait and see.


"... 1958 anställdes Thomas Hellström, ytterligare en vinstlott för Nittsjö och ..."
 
Så står det att läsa på signaturer.se. Läs mer om min lilla runda, bruna vas' ursprung här! Den påminner mig förresten lite om Gunnar Sträng - med sina hängslen.

Vasen köpte jag på Myrorna förra året, som en slags för tidig julklapp till mig själv. Tror att den kostade en tjuga eller så. Även om många av THO's keramiska verk kan bli mycket dyrare. Såg en numrerad uggla skymta förbi på en Traderaauktion - den var uppe i en bra bit över fyrsiffrigt!

Igår, på loppisen, såg jag en lite naggad tjäder (eller orre?). Och en liten, liten söt vit hare (eller kanin?) som de ville ha 150 kronor för.

Men allra mest påminner den lilla rundlagda vasen mig om att något av det bästa med den här tiden är pepparkaksdoften. Den som slinker ut ur köpeburken i små kryddigt aromatiska dunster, när man smyglyfter lite på locket. Nyåkers, gå gärna in och läs lite pepprigt, kryddig historia här!, deras alldeles lagom stora hjärtan - har ni smakat dem? Såå goda att det inte finns någon anledning för en tjej, nåja kvinna då, som bara utrustats med en alldeles lagom mängd energi, att greppa pepparkaksmåttet i år. Lite längre fram hoppas jag orka baka favoritsnällkakan No 1 för alla oss mjukisar - mmmm, mmmmjuk pepparkaka.


Nu önskar, pepparkaksgubben och jag, er alla en skön start på adventhelgen. Samtidigt som jag strax ber mannen sätta på den julmusik han helst föredrar att lyssna på, redan nu. Jag tror jag vet vad det blir.
:)
/helena



ps Sedan återstår det bara att tänka ut vilken av sommarens två auktionsfyndade adventsljusstakar som ska stå var. Ja, var? Bara, var ordet. Jo, sedan kan ni ju se vasens hängslen skymta fram lite mer här!, i inlägget om den ransonerade brickan, om ni nu hinner mellan adventsbestyren.

2 kommentarer:

  1. Glasyren på gubben ser god ut, tycker jag, som inte vill ha glasyr på mina pepparkakor. Men barnen vill, och non stop i mängder. Söta barn som vill ha mer sött. Och även om mor är trött (se där, lite rim) så ska här bakas massor med pepparkakor. Men en annan dag. I dag nöjer sig di små med tårtan lilltösen bjuder på.

    Ha en mysig lördagskväll och första advent!

    SvaraRadera
  2. Smultron: Vad kul att mötas av årets allra första decemberrim - och inte ett dåligt ett heller. Godis non stop låter bra, tycker jag. Mannen serverar just i detta nu kaffe och saffransrika bullar. Bara doften, du vet. Eller du kanske inte gillar saffran? Fast jag har för mig att jag hittade receptet på den där goda mjuka saffranskakan inne hos dig? En gång för längesen. :)

    Right back at you! Er alla, små och stora gottegrisar. Och det är klart att ni ska baka mängder med pepparkakor! Även om det kanske inte blir något bak för mig så har jag ändå köpt de roligaste pepparkaksformar man kan tänka sig. Bildbevis kommer nog snart på en blogg nära dig.

    Kram.
    /helena

    SvaraRadera