måndag 6 augusti 2012

Konsten att sniffa sig till en bättre dag


I ett kök någonstans,
där augustimörkret börjat falla,
står en kvinna och konstaterar att i kylen bor det, nästan, bara en blodpudding kvar.
Vid en tvättkorg som är proppmätt,
står en kvinna och undrar om bottnen verkligen finns kvar fast den inte kan siktas, lite likt trädet i skogen som kanske inte faller när ingen ser på.
Under ett vitt puder som kallar sig damm,
står en kvinna och gräver efter sin drägliga tillvaro,
om hon kisar tillräckligt länge måste den väl skymta fram.
Tänk om man blir blind av att nästanblunda så länge.

          Bredvid en skräphög som fått nosa på rötmånaden en stund,
          ligger en förfrågan från en kvinna som redan börjat tröttna;
Kan de starka männen, de i orangea kläder, som jobbar på återvinningscentralen även ge förbrukade krafter tillbaks?
I ett kök någonstans,
där sommarens ljus går och lägger sig lite tidigare nu,
sitter en kvinna och drar in den starka doften av en grapefrukt som just har flyttat in.
Den luktar gult. - Gult är inte fult, säger hon högt.
:)
/helena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar