fredag 16 mars 2012

Roar on the floor


Hittade en sådan bra intervju med Nina P i senaste Stim-Magasinet. Hon berättar bl a om när hon och Niklas Frisk satt en dag och diskuterade hur det alltid måste finnas ett lite otäckt inslag i alla låtar. " ... Någonting spännande, effektfullt och obekvämt som stör friden, oavsett vad det är för slags låt ..."


Stod och funderade på det där tidigare idag. Samtidigt som jag diskade efter frukosten. Hur det stämmer på mycket i livet, inte bara i en bra låt. För att något ska kännas riktigt bra så måste det finnas något lite "dåligt" i det också. Michael J skulle kanske ha sagt; - Bad. Inte dåligt på något dåligt vis, bara något som får en att reagera, hajja till. Det perfekta behöver det lite skeva för att alls bli intressant. Tänker jag och tror.

" ... Niklas illustrerade det genom att säga att det är som en björn som går på stranden, säger hon. Det är någonting ganska otäckt i den bilden. Så nu säger vi att man alltid måste ha en "bear on the beach" ..."


Tittar i vår CD-hylla och konstaterar, det jag redan visste, att vi inte har något med
A Camp, medans det finns fyra stycken The Cardigans-album. Ibland när tankarna går bakåt i tiden, får jag en klump i magen. Nej, jag tror inte att det är någon ålderskris ( i så fall krisar jag alltid ) utan något slags påminnelse om att allt hela tiden förändras. Även allt det där som man vill hålla kvar nära, alltid vill kunna tänka på som om det var igår. Men även det har förändrats. För tiden förändrar även minnena. Och då menar jag inte i bemärkelsen senilitet. Utan att allt som händer på vägen, mellan punkt A och punkt B och även C och D -  allt färgas av det du upplever där emellan alla punkterna. Det är väl lite som de där prick-till-prick-figurerna som fanns i en massa pysselböcker när man var liten - alla strecken mellan prickarna blir inte spikraka, varje streck får en unik böjning. Lite så tror jag att minnena fungerar och förändras.

Försökte höra låtarna på 'Gran Turismo' bakom diskvattensljudvallen, har alltid tyckt bäst om 'Erase and rewind'. Något som aldrig förändras är det faktum att jag alltid tror att grannen borrar i väggen - exakt 2 minuter och drygt fyrtio sekunder in i 'Explode'. Där kan man tala om en stOOr björn på stranden. Eller i väggen då. Det säger nog, visserligen också, en hel del om hur ofta våra grannar renoverar.



Önskar er den bästa av helgbörjor! Eller 'Starter', om ni så vill!
:)
/helena



ps Bytte skiva sedan. Passande nog samtidigt som jag la in en flaska rött på kylning, inför kvällen. 'Native' heter det, vinet. Tror att Mannen har fått det i present av några snälla elever. (ja, vuxna elever, om nu någon undrar) Det är visst ifrån Portugal, har ingen aning om hur det smakar, om det är nice eller inte. Men Mannen han är nice. Det vet jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar