onsdag 25 maj 2011

Shabby. Chic.


Vem är hon som ler så, lätt, snett, mot mig i spegeln
med sin enda smilgrop

Vem  tror hon att hon är
Självaste Mona-Lisa
 med en självpåtagen självupptagenhet

Hur gammal kan hon va'?
inte en dag äldre än jag!

Minder-värdeskomplex-årig?
da,da,da,njet

Ur-skogs-årig?
likt den betande mammuten
eller en klampande T-rex

Sex ton, inte sexton, utan sex ton-årig?
tidigt utvecklad
men ändå tidigare invecklad

Tittar myndigt på

den ganska tunna linjen runt näsvingarna
 skvallrar försiktigt om en ojämn summa
balanserad
mellan för mycket och ingenting alls

Halsen är kortare än lång
men känns, ibland, skavig och öm
vibrationer sprider stämning
och förlöser osagda sanningar

Spegel, spegel
vem är denna varelse
som du fått ynnesten att avspegla?

Det blå i irisen är fortfarande lika blått
fast några fler dagar har gått

-Du har prinsessmun!
sa en kvinnlig vän, för minst en evighet se'n
-Jaha, Amor har behagat forma en jämn båge

I huvudet cirkulerar den ständigt lika aktuella frågan,
med plirade irisar och Amors båge lätt snörpt,
upprepar hon frågan för att se om den syns
utanpå

Har jag slösat bort mitt halvlånga liv på halvtråkiga tidsfördriv?

Tankar reflekteras, studsar,
mellan pannlob och reptilhjärna,
hon hör ekot av en konsekvent slutsats;

-Den som har hunnit andas... mellan andetagen och blinka... mellan ögonblicken

Vill inte vara en o-tidsenligt tidlös flicka, instängd i Louvren,
hon vill vara en farkost,
som skickas ut på en tids-o-bestämd resa

Insikten når bilden av hennes ansikte,
utsikten över resan är greppbar,
men vägen dit är hal som Vintergatan.
Du kan halka än hit och än dit
och än slinka ända ut i atmosfären

Hon blundar,
kråksparkar tacksamt i gång tankeverksamheten
-Det blir nog kyligare snart...

...kanske bäst att skaffa broddar redan nu?



/ av helena, moi,
skrivet någongång i början av 2000-talet, när jag bara var 30 år,
reviderat, just i detta nu, maj 2011

vi hörs.
:)


ps Kannan på bilden är bara fem år ifrån att fira sin hundrade födelsedag, Gustafsberg 1916 står det undertill. Den tillhör bevismaterialet, för att devisen åldras med behag verkligen existerar. Även om det kan vara svårt att tillbringa tid i sitt eget, åldrande, sällskap, ibland. ;)

2 kommentarer:

  1. Jaaa, fyller ju 35 imorgon o kan inte låta bli att grubbla lite idag över att ungdomen liksom är slut då... vuxen på riktigt, yngre medelåldern -moi? Hm...

    Kram Cecilia

    SvaraRadera
  2. Cecilia: Grattis, grattis, grattis!

    Hur lurigt kan inte slumpen, ödet agera? Jag publicerar min åldersnojadikt samtidigt som du årsringsfunderar pga din födelsedag. Hm.

    Mina funderingar var värst runt 30, när jag skrev dikten, idag när jag har en 4 först i ålderstalet är förfallet så totalt ;);) så det är ingen idè att noja längre...
    /helena

    SvaraRadera