"Laga gott med fru Nygift"

 Fru Nygift får vila lite "på maten", för då tar Herr Nygift, såklart, hand om disken.

Tonårsmodet tuffar på.

Verkar nästan kul att ha plåster, nu när det inte gör så ont längre...

 "Hälsan kan inte värderas i pengar..." Och Gina L får frysa lite i väntan på kläder och nästa veckas nummer.

Ett vattentätt ur ifrån ett neutralt land och pappa Anders kan äntligen gå på söndagspromenad

Vad är det gubbarna ska se upp med egentligen? Tvål? En kvinna med kameran i högsta hugg? Vad är farligast?

Och jag som skröt om mitt vältränade google-finger häromdagen, nu får jag nog göra ett par "orala straffrundor", för jag har ljugit. Igår hittade jag nämligen en så fin liten vas, med en otydlig signatur i botten, ett par retsamma siffror och jämte det några riktiga retstickor till bokstäver. Efter att ha spenderat för mycket tid med att försöka identifiera vasens upphovsman/kvinna/tillverkare, så har jag nu tvingats ge upp. Jag ger mig, jag erkänner; google-fingret behöver tydligen åka på träningsläger...

Just nu struntar jag i om vasen är en massprodukt ifrån ett alltför effektivt asiatiskt land eller om det är en oidentifierad dyrgrip av Wilhelm Kåge som ligger här jämte mig i soffan. Vi pratar om något annat istället. Hemmets Veckotidning till exempel, med lite sköna färglugna annonser. Skönt med en frist ifrån allt det påskgula. Eller?

Lite gult får vi nog stå ut med i alla fall. Eftersom påsknumret är så "jättetrevligt". Bra.

så hörs vi snart.

:)

/helena

ps För ett tag sedan hittade jag en bunt med Hemmets Veckotidning ifrån fyrtio- femtio- och början av sextiotalet. Annonserna ovan är mestadels hämtade ifrån slutet på 50-talet. Ni kommer garanterat få njuta mer av dessa tabloider framöver, de är ju så charmiga. Nu ska jag gå och vila... google-fingret.